Kultur, fritid och föreningar

Det här fungerar inte i Stockholm idag

När stat och kommun ger stora summor skattepengar till den ideella sektorn skapas ett beroende som förvandlar denna sektor till ett lydigt verktyg. På så sätt korrumperas civilsamhället samtidigt som föreningslivet inför medborgarna påstår att de företräder medlemmarna.

När det gäller trossamfund och etniska föreningar medverkar bidragen till parallella samhällsstrukturer som ibland är extremistiska och samhällsfarliga. Skattefinansierade bidrag får dessa föreningar att framstå som officiellt godkända och samhällsnyttiga samtidigt som de påstår sig vara legitima företrädare för hela samhällsgrupper.
Staden driver bland annat simhallar och teatrar med skattemedel. De kommunala anläggningarna kan snedvrida konkurrensen, försvårar etableringen av privata företag och motverkar ett varierat utbud. Staden medverkar också till politisering och identitetspolitik inom kultursektorn.

Biblioteken ägnar sig åt mycket annat än sitt uppdrag, som är kunskapsförmedling, fri åsiktsbildning och att främja litteraturens ställning, intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning. Det framgår tydligt och klart av bibliotekslagen. Men det finns tecken på att bibliotekspersonal drivit aktivism och opinionsbildning i politiska frågor. Många bibliotek har också problem med oordning, störningar, hot och våld mot personalen och mot skötsamma besökare.

MED föreslår

Stockholms stads utbud av fritids-, idrotts- och kulturaktiviteter för barn och vuxna ska vara fritt från politisering, identitetspolitik och liknande. Kommunala kulturbidrag ska upphöra.

Civilsamhället ska vara just civilt och bygga på ideellt engagemang. Det kan per definition inte vara skattefinansierat. Civilsamhället och de ideella föreningarna ska vara självständiga i förhållande till den offentliga sektorn. Inget offentligt stöd i någon form ska gå till religiösa eller etniska föreningar – med undantag för hjälp att upprätthålla skydd och säkerhet kring gudstjänstlokaler och liknande. Ersättning till en förening ska dock kunna ges i de fall när föreningen enligt avtal utför tjänster åt staden. Undantag kan även göras för barn- och ungdomsverksamhet samt för idrottsrörelsen, där det kan finnas särskilda skäl för offentligt stöd. Stadens lokaler och anläggningar bör i större utsträckning än nu vara öppna för ideella aktiviteter.

Biblioteken måste återigen bli mötesplatser för utbyte och förmedling av kunskap, vetenskap och bildning enligt bibliotekslagen. Verksamheten ska präglas av åsiktsneutralitet och mångsidighet. Den ska åtnjuta den breda allmänhetens förtroende. Valet av inköp av böcker och prenumeration på tidskrifter ska ske fritt från politisk påverkan. Stockholms bibliotek ska ha ett allsidigt utbud utan politisk slagsida åt något håll. Fokus ska ligga på boklån och läsning av tidskrifter. Staden ska se till att öka tillgången till böcker och tidskrifter och inrätta nya bibliotek i ytterstan där folkmängden växer. Utlåning av kommersiella filmer och musik ska upphöra. Se kraftfullt till att ordning, lugn och säkerhet upprätthålls i biblioteken. Staden bör också medverka till etablering av privata bibliotek och öka tillgången till privata boksamlingar.

Staden ska säkerställa att alla skolor har tillgång till gymnastiksalar och idrottsplaner. Men utanför skolområdet bör kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter arrangeras på marknadsmässiga villkor, eller av civilsamhället i ideella former, utan bidrag och politisk inblandning. Staden bör fortsätta att utveckla arbetet med att låta privata utförare överta driften av stadens idrotts- och kulturanläggningar. Detaljplanerna bör ändras så att fler privata idrotts- och kulturanläggningar kan anläggas.